Mer strid.

Har genomfört en otroligt nyttig och rolig övning: 4 grupper släpps lös på varsin sida av ett terrängavsnitt med ordern "sök upp och slå motståndaren inom område XX/YY". Det faktum att ingen av grupperna visste vilket område de andra grupperna hade eller att de fått samma order gjorde saken mer intressant.

Så, med fickorna fulla med am, inklusive granater och extra magasin (mums), ådrorna fulla med adrenlin och simfire-utrustning påtagen drog stora kriget igång. Det var länge sedan jag gick i färdigställning så länge och var så spänd, det vilade trots allt rätt mycket prestige över det hela.

Efter att gått runt en bra stund och ledan började sätt in så.....

Ja, eldstriden var över på ett ögonblick, med ett antal skadade på båda sidor. Många läxor lärda; breddgruppering är inte helt fel, att målange är en bra sak, stå upp och springa är en dålig idé, osv, osv. Tror t.o.m. det var en "blue on blue" i en av eldstriderna. Obra.

I båda områdena lyckades (eller misslyckades om så man vill) en soldat ur en grupp se och tappa bort den andra gruppen.

Efter lunch var det dags för plutons anfall mot förskansad motståndare. Slutade med mycket eld i luften och en del granater flög, från båda håll. Att vara på förhand i eldställning är starkt, att vara tre gånger så stor styrka är starkare. Även om en grupp i eldställning gjorde stor skada på den anfallande styrkan är det lätt att slå en motsåndare om man har en grupp som kan göra omfattning i sida: Det vill säga, 2 grupper framifrån och en från sidan. Utgången var rätt given från början.

F*n alltså. Det är ett intressant jobb vi valt: Springa (nåja) runt med tung ryggsäck, öva på att på bästa och effektivaste sätt slå ihjäl motståndare med eller utan eldinsats och tycka det är fullt normalt att gå runt med en Ak5C i näven, nästan konstigt utan den faktiskt. Undrar hur det kommer kännas den dagen det civila mörkret sänker sig över oss igen?

Nu är det långhelg efter en period med långa dagar, sen drar "konflikten" igång igen.

Motivationssäck: LK100

Första gången jag såg den här bilden såg den löjlig ut, sen började jag tänka tillbaka på min värnplikt och tänkte att "jo, det kanske var så".

Häromdagen marscherade vi ut i terrängen med fullastad (nästan) LK100, hade stridsövningar, och marscherade tillbaka. Plötsligt såg den där bilden ut som ett bekvämt alternativ och inte det minsta orealistisk.

Frågan är då; vad tror ni djurrättsaktivister skulle säga om vi använde hästar eller åsnor och lastade dom med nära på 1/2 deras vikt? Skillnaden är väl att vi valt det här jobbet frivilligt (även om LK100 inte stod med i annonsen) och det är väl bara att träna mer.

Ja ja, motiverad blev man iallafall. Vilken typ av motivation låter jag var och en själv tänka ut.

Nu ska jag lägga mig i sträckbänken för att återfå normallängd.

Eldfest i dagarna tre.

Hade varit fullständigt underbart. Men tre dagars stridsövning i skogen med tillämpade moment med B-styrka och tagande av terräng med hel pluton.

Mums.

Väldigt nyttigt att rosta av kunskaperna och ena allas små nycker till några standardförfaranden. Vilka tillslut satt någorlund, tillräckligt för att få gruppen att agera mer eller mindre instinktivt.

Att avsluta en övningsserie med full plutons frr, bli påskjutna och göra omfattning i plutons ram är en ynnest. F*n va' kul det här är.

- Spöregn långa stunder = ALLT är blött.
+ Bra med en B-styrka som agerar "rätt"; inte stå still och bara vänta, hålla ner huvudet när det skjuts och genomtänkta synpunkter och förbättringsförslag.

Dessutom får vi betalt för det.

I ljusan låga.... (uppdaterad)

låg dockan.

"LIGG NER, LIGG NER.... LIGG STILL, HÅLL IN ARMAR OCH BEN. JAG SLÄCKER"

Hördes dåna över fältet när vi alla gjorde tappra försök att se till att "personen" som brann inte skulle må allt för dåligt. Tydligen gör det ont att brinna och det är schysst att hjälpa till om det händer.

Ja, brandutbildning handlar det om förstås. Kul och nyttigt, att lägga på kommandon för att simulera en riktig brand i person skruvade upp tempot och adrenalinet så till den milda grad att flera av oss fick kämpa för att släcka en stillaliggande docka. Tur att man fick göra det i lugn och ro, i jämförelse alltså, innan.

Släcka oljebrand var inte heller en barnlek, jädrans vad det brann, gick åt en hel del brandsläckare.

Men kul är det i alla fall. Det bor en liten pyroman i oss alla.


Tårgaskammaren han vi också med, inga problem med den. Lite sveda här och där får man räkna med, och det är bara att bita ihop. Nån fick för sig att testa SoldFs tes om att använda granris vid saneringen, funkar tydligen skitbra. (Ene och tall återstår att testa.)
En och annan tår fälldes dock när vi gick igenom den, tillräckligt, utvädrade kammaren. Utan mask. Lite rödsprängda ögon här och där, och ingen mer förkylning hos plutonen. Nezeril, vad fan är det?!

Vi han även med att drilla grupps former. På ett fält. Med högt gräs. Som fastnar runt fötterna. Fältfys på ett roligt vis. Jäkligt kul att se att det sitter i ryggraden hos de flesta, och de som är lite mer ringrostiga tog rygg och kom ikapp.

Som sagt, en bra dag på jobbet (onsdagen): Tårgasövning, brandövning och stridsgrupperingsformer.

WHOAA!

(uppdatering)

Måste inflika en reflektion till:

En bra chef leder från främsta leden, kul att se att chefer upp till kompc är med och grottar i leran och gasen.

WHOAA!

Puts och studs.

Ännu en vecka har nu gått. En vecka fylld med i stort sett 3 saker; Fys, excercis och vapenhantering. Väldigt stereotypt militärt med andra ord.

Har en trött dag idag efter den gångna veckan, så ni får ursäkta det korta inlägget, men en sak som MÅSTE sägas är att vår pluton i nuläget är bra mycket bättre skyttar än den andra plutonen. Eller vad sägs om 6 (tror jag det var) skjutövningar inklusive inskjutning avklarade, medan den andra plutonen fortfarande höll på med inskjutning. Kan ha att göra med att våra befäl lämnar över skjutningarna på respektive gruppchef = mer effektivt tidsutnyttjande. Kul är det i vilket fall som helst.

Det känns fortfarande märkligt att gå runt i uniform, stridsutrustning och vapen och göra det vi gör och dessutom få betalt för det. Hur många är förunnade att ha som yrke det dom tycker är kul?

(ps. Ryktena går nu på plutonen om vem "Soldaten" är. Den som lever får se. ds.)

To Fack, or not to Fack?

That is the question.

Ursäkta ordvitsen, men den fångar uppmärksamheten.

När det gäller den fackliga verksamheten för oss AGSS är jag helt under ytan. Med andra ord, hur ska en stackars soldat göra?

På min tidigare arbetsplats var jag väldigt involverad i det fackliga arbetet; satt med i samverkansgruppen, huvudskyddsombud, arbete med lönekriterier, skriva under på löneförändringar, sitta med på samtal mellan arbetsgivare och arbetstagare, m.m., m.m.

Nu känns det helt plötsligt som om jag är helt novis på det här området igen. Vet inte ens vilken SACO organisation jag ska tillhöra. Eller ens hur det nu fungerar i den här branschen.

Att vara med i facket är för mig naturligt, det känns bra att stödja varandra. Men att vara lika engagerad som tidigare tar mig emot eftersom verksamheten är så väsensskild från det jag gjorde tidigare. Bara det att vara skyddsombud: På min förra arbetsplats kunde man med en sträng min gå in till chefen och tala om för honom att det nog är bäst att avbryta verksamheten i en viss lokal pga värme/kyla/luftkvalitet/osv. Allt som är hälsovådligt kunde generera ett stopp i verksamheten, något jag gjort flertalet gånger.

Ponera nu att vi genomför en skarpskjutning i bebyggelse med understödsvapen, eller rensning av rum med skarp handgranat och skarp am, eller rappellering i mörker, eller körning i mörker, eller, eller, eller, ja ni förstår säkert. Hur motiverar man ett stopp i verksamheten då farligheten i verksamheten är själva kärnan i verksamheten? Lagom luddigt!?

Missförstå mig rätt, jag har ingen som helst vilja att stoppa en sådan övning. De är en av anledningarna till att ta en anställning som soldat, intresset för det militära. (Nej, jag är ingen MÖP. Officiellt)

I alla fall. Om någon har en bra idé, eller till och med vet vilken facklig organisation vi ska tillhöra: hör av er.